zetterholm.blogg.se

Hej pa er!

 

Eftersom jag och Gustav var helt grona nar det handlar om surfing, bestamde vi oss for att ta en instruktor de forsta tva timmarna. Det borjade med att vi torrpaddlade och gick igenom en del teoretiska saker pa stranden. Sag formodligen sjukt roligt ut, men vad gor man inte for att sedan rida vagorna. Varan instruktor Juan tog en klunk av havet och gjorde korstecknet innan han larde oss grunderna i vattnet. Vill inte skryta men kan ju inte saga annat an att jag red den lilla vagen pa forsta forsoket. Gustav var inte helt kass han heller och var uppe pa andra forsoket. Nar vi senare skulle tillbaka till varat hostel funderade vi pa om vi inte skulle stanna och kopa var sitt hajtandshalsband. Vi var i princip surfare redan efter tva timmar. Sa nu sparar vi bada till langt har, ater bara wraps, tar garna en ol pa stranden och jobbar pa brannan, allt for att se ut som riktiga pro:) Nasta dag hyrde vi egna brador och hade sjukt kul hela dagen. Men vi spenderade har lite mer tid till att sitta pa bradan och spana pa allt och alla (las brudar).

 

Men vi kande att det anda var dags att ta sig vidare pa resan och inte fastna i det dyrare Costa Rica.

Nu mera aker vi bara lokalbussarna och bara det ar en utmaning. Men jag vill pasta att det gick felfritt, fem timmar och tre bussbyten senare gick vi over gransen till Nicaragua.

Ett land vi direkt fick en bra feeling i! Bussarna ar av samsta skick, dom kor som idioter, men ar satans trevliga och ater i princip bara ris med kyckling.

 

Vi hade bestamt oss for att ta oss ut till Isla de Ometepe. Det ar en o som bestar av tva vulkaner som ligger ute i en stor sjo, sjukt haftigt. Men innan vi anlande till Ometepe hade vi i vanlig ording hort av en amerikanare att det skulle vara valdigt kriminellt, och att dom brot sig in i hotel osv. Numera bryr vi oss arligt talat inte sa mycket om nar folk "varnar" oss, i och med att det inte har hant oss nagot an sa lange. Men jag kande att det kanske var bast att hora pa hotellet vad dom sager om sakerheten.

- Is it safe in this area?

- Yes, ofcourse! Its the safest place in Nicaragua.

- Oh, that sounds good.

- We just have two ordinary policemen on the island, the rest is volunteers. They like to wear batongs and kalashnikovs *nervost fnitter*.

 

Lat ju sadar tyckte vi, men an sa lange har vi inte stott pa verken nagon ranare eller polis.

 

Idag hyrde vi tva cyklar for att ta oss runt lite pa on, och satan vad fint det ar har. Gronska overallt och vulkanerna som reser sig hogt omkring on. Cykelsadlarna var dock det sjukaste jag suttit pa, och de hade  med storsta sannolikhet fatt samsta mojliga betyg av bade Drutten och Sverker i plus!

Inte nog med det, Gustav drog pa sig en punktering 1,5 timme bort fran byn dar vi bor. Men en kille erbjod sig att laga det for 3 kr. Sa han gjorde en lagning som visade sig halla i ca 8 minuter. Sa resten av turen fick jag skjutsa Gustav. Jobbigt for mig, men formodligen 1000 ganger jobbigare for Gustavs rumpa..

 

Imorgon ska vi bestiga den storre av de tva vulkanerna, Volcan Concepcion. Det ska ta ca 6 timmar upp och 5 timmar ned. De sager att det ar satans brant sista biten och varmen ska vara av typen finsk bastu. Sa det ska bli kul att testa pa:)

 

For ovrigt ar det for mig ofattbart:

 

Hur man kan mala ett hotellrum i limegront?

Hur 4 mil kan ta 3 timmar i buss?

Varfor man gor en cykelsadel i gjutjarn?

 

Puss pa er!

 

 

Isla de Ometepes graddhylla.

 

Vulkanen som vi ska bestiga, sett fran farjan.